Kolvinge

av Kerstin Lundberg Hahn och Maud Mangold

Kolvinge är den första boken i serien Tidens väv.

Det är vinter och Jorun sitter och läser i biblioteket. Hon läser om att de under vikingatiden offrade en häst i graven när en vikingahövding skulle begravas. Plötsligt ska bibliotekarien låsa biblioteket och låser nästan in Jorun.

På vägen hem är stjärnorna som ett strössel av glitter på himlen och Jorun drabbas av en underlig känsla. Stjärnorna ser inte ut som vanligt och det verkar som om de rör på sig. Hon blir lite förvirrad men när hon tittar upp igen är himlen som vanligt igen.

När Jorun kommer hem är hennes mamma på väg till London på konferens. Som tur är pappa hemma. I snön kan Jorun se fotspår som leder fram till köksfönstret, vem kan ha kikat in där?

Senare på kvällen ser hon inifrån vardagsrummet att det ligger någon ute i snön, vid boden.

De släpar in honom i värmen och ringer ambulansen. Men när ambulansen kommer har mannen försvunnit, kvar finns bara en svart fjäder.

Dagen efter är Jorun i sin mormors ladugård och ska titta på kattungar i halmen. Där hittar först en hon en likadan fjäder som hon hittade hemma. Någon dag efteråt när hon är i ladugården ser hon en stor svart fågel som förvandlas till mannen de hittade i trädgården hemma, rakt framför hennes ögon. ”Kolvinge, till er tjänst”, säger han.

av Ylva Lyshag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.