Kattvinden

av Helena Öberg

Denna bok är annorlunda på så många sätt och det är positivt. Den riktar sig till dig som är ungefär 11 år och uppåt, beroende på hur van läsare du är. Boken är rätt så tjock och har många vackra bilder som är otroligt stämningsfulla.

Den handlar om Manda som bor med sin mamma på sin farfars kontor och det har de gjort sedan hennes pappa försvann. Hon har en bästis som heter Sirin och som bor i Shanghai. De pratar via sina mobiler varje vecka men Manda tycker att det är tråkigt att hon bor så långt borta.

En dag får Manda plötsligt följa med farfar för att hjälpa till att städa och göra snyggt i ett gammalt hus. Farfadern är mäklare så han ska se till att huset ser ok ut innan det ska visas upp för intresserade köpare. Huset är stort och pampigt och ser ut som ett gammalt slott. Huset kallas Villa Bellevue. Men då de kommer till det gamla huset händer konstiga saker och Sirin har varnat henne att ta det försiktigt. Det sägs att det spökar där. Och Manda ser saker byta plats och hon hör även underliga ljud. Dessutom beter sig hennes farfar mycket märkligt varje gång som de är i huset. Det är precis som om han har varit där innan och han vet var saker och ting finns.

Sedan berättas en annan berättelse. Om familjen som bodde där under Andra världskriget och vi får reda på att Mandas farfar har varit där som barn. Hans mormor arbetade i Villa Bellevue som kokerska så Martin, Mandas farfar, var där ofta. I huset bodde en pojke som var i samma ålder som Martin och som hette Henri. I huset fanns också en jättefin gul katt. Pojkarna blev som bröder och var varandras bästa vänner. Men Henri var sjuk och hans sjukdom smittade även Martin. Sjukdomen hette tbc eller tuberkulos och var väldigt smittsam och folk dog av det.

Det är mycket som händer i denna fina sorgliga bok. Den är också spännande och lite kuslig. Jag kan verkligen tipsa om Kattvinden då den tar upp många olika ämnen och också därför att den utspelar sig historiskt och i nutid.

Ulrika Tennberg

Annonser

Pärlfiskaren

av Karin Erlandsson9789515246776-663x1024

Alla i landet vet att Drottningen älskar pärlor. Hon köper upp alla de pärlor som otaliga pärlfiskare fiskar upp ur havet varje dag.

Drottningen utlyser med jämna mellanrum jakt på den så kallade ögonstenen, den mest värdefulla pärlan av alla. Då ger sig de pärlfiskare som känner sig kallade av. De lämnar hem och barn och återvänder så gott som aldrig. Det sägs att de blir tokiga av ögonstenens förbannelse.

Den här gången är det Mirandas tur att ge sig av. Hon är den skickligaste pärlfiskaren trots sina unga år, och hennes far har redan gått samma öde till mötes. Men faderns gamle vän Marko skickar med Miranda ett barn, Syrsa. Enligt legenden om ögonstenen så är det det enda som skyddar mot förbannelsen. Problemet är bara att Syrsa är outhärdlig. Hon kan inte vara stilla och pratar hela tiden. Miranda får aldrig en lugn stund och dessutom tror Syrsa att hon är bättre på pärlfiske än Miranda! Hur ska hon kunna hitta ögonstenen om hon måste passa barn samtidigt? Dessutom dyker en mystisk kvinna upp och börjar förfölja dem, vad vill hon egentligen?

Det här är början på en fantasyserie som är lika spännande som tankeväckande. Andra delen heter Fågeltämjaren och går att läsa redan nu. Del tre heter Bergsklättraren och utkommer i april i år.

Sofia Mattsson

 

Den blå dörren

den-bla-dorren-en-spokhistoria

av Ewa Christina Johansson

Albin är på jakt efter en julklapp till sin kompis Lina. Han gillar Lina – hon är kul och är bra på matte och fysik. För henne är julklappar viktiga! Hon har redan köpt en till Albin. Hon har pratat om en ljusstake hon önskar sig, som hon har sett i en affär, på Lilla gatan 1. Albin beger sig dit.

Han tycker att det känns konstigt när han kommer till affären. Huset ser ut som ett rivningshus, öde och fallfärdigt. Är det verkligen rätt adress? Det är en blå dörr och ett fönster. Han skriver till Lina: Det finns ingen affär här, ingen ljusstake. Han tittar in i husets fönster och ser att det är en ljusstake där inne med ett tänt ljus! Är det ändå någon där inne? Han ser också en gammal vagn med en katt i. När han sedan går in, finns det ingenting där. Det han hade sett genom rutan finns inte…

Rummet känns hotfullt och konstigt.

När han tittar in i rummet utifrån tänds fler ljus i kandelabern, men det är ju ingen där. Hur går det till?

Han ser att det står välkommen till Lyckebo på en sten. En äldre man kommer förbi och varnar honom för att gå in i huset.

Albin  googlar Lyckebo och läser om dem som bodde där för längesedan, det är ingen trevlig läsning, det har brunnit i huset.  Albin undrar om han kan stoppa händelserna nu, eftersom han verkar kunna förflytta sig i tiden. Vilken spännande bok!

Ylva Lyshag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inuti huvudet är jag kul

av Lisa Bjärbo

Liv är 17 år och har precis flyttat med sin pappa från lägenhet i Stockholm till ett gammalt hus i Småland. Eller som Liv beskriver det, ett ruckel. Hon beskriver sig själv som en person som är fruktansvärt blyg och som alltid har hört det om sig själv från det att hon var liten. När hon blev presenterad för nya människor fanns det alltid en vuxen i närheten som förtydligade; det här är Liv, hon är lite blyg.

Boken är i dagboksform med dag, datum och tid. Det börjar med att hon har svimmat i klassrummet och när hon ser alla ögonen på sig och en röst som frågar: ”Vad fan hände?” är det enda hon kan svara: ”Eh”. Så ja, blyg är hon sannerligen och hon verkar vara riktigt störd över att hon inte kan formulera sig som hennes jämnåriga. Störd över att inte kunna hålla en konversation. Hon tycker att hon är pinsam och kan ändå inte göra något åt det riktigt.  Samtidigt är hon också rolig. Under handlingens gång får läsaren veta att hennes mamma är död och att hon dog när Liv var liten. Detta går som en röd tråd genom hela boken. Hon tycker att hon tagit mycket tid och plats från sin pappa men känner sig samtidigt aldrig så avslappnad med någon annan än just pappan.

Hon lär faktiskt känna en tjej som hon ser varje dag på bussen och även en kille som hon också ser på bussen. Killen går i hennes franskaklass och de kommer att göra ett grupparbete tillsammans. Det framgår rätt tydligt att hon lider av någon form av panikångest men det är också skönt att läsa vidare i boken utan att få en diagnos. Jag märkte att under tiden som jag läste boken så störde jag mig också på henne samtidigt som jag absolut kunde ta fram minnen från mina egna tonår. Framför allt gäller det hennes överanalyserande, varför gjorde jag så, tänk om den personen aldrig mer kommer att vilja prata med mig osv.

En annan ingrediens som jag uppskattade i boken är att Liv är vegan och att det är viktigt samt att de inte har någon bil. Klimatmedvetenheten finns där och de pratar om det både i familjen och med utomstående, det kändes skönt tycker jag.

Kan varmt rekommendera denna bok till flera, till er som gillar  att känna igen er eller för att bli nyfiken på hur det går för Liv. Relationen till pappan tycker jag är väldigt fint skildrad också.

Ulrika Tennberg

Rutiga byxor funkar inte här

Av Marie Hammar och Abbe Wahlquist

I en nyRutiga byxor serie av författarsyskonen Marie och Abbe får vi följa Ottilia, som kallas för Otto, som börjar i 7B.  Familjen består även av mamma och storebror Viggo, och de har flyttat tillbaka till mammas hemtrakter efter skilsmässan. Flyttlasset har gått från Linköping till Lidingö och till en helt ny klass vilket inte går helt smärtfritt! Otto börjar med att gå in i fel klass och när hon kommer till sin rätta klass sitter alla och bara väntar på henne. Femtio ögon som bara stirrar nyfiket! När läraren ska presentera henne blir det ännu mer pinsamheter och att bo på Ollonvägen gör det inte bättre! Otto får inte fram ett ljud utan det blir mest en massa bröl från hennes strupe… Ottos färgstarka klädstil med de rutiga byxorna går inte riktigt hem bland de hippa Lidingö-eleverna. Hon kanske skulle ha lyssnat på sin storebror som hade föreslagit en mer nedtonad klädstil. Men, så fort brorsan säger något gör Otto precis tvärtom. Det blir både fniss och gapflabb från min sida, då huvudpersonen Otto är duktig på att hamna i pinsamma och konstiga situationer.

Varje dag efter skolans slut skriver hon kom-ihåg-lappar till sig själv och bloggar om allt som har skett under dagen för sina gamla kompisar. Det skrivs om skolans snygga killar, om mamman som har en viss  förmåga att alltid skämma ut sig, klasskompisarna och om brorsan som inte har några problem med att anpassa sig! Sedan stämmer kanske inte riktigt hennes tolkning av det som har skett i verkligheten med det hon skriver om i bloggen. Skolans snyggaste kille föll inte pladask för henne, utan det var mer så att han halkade i potatismoset som Otto råkat tappa, vilket resulterade i en skadad arm hos killen… Och på det viset fortsätter det. Som sagt, man får sig en rolig läsupplevelse även om jag ibland tycker att det blir lite för pinsamt. Del två i serien Note to self kom ut i början av oktober: Vintersport går bort och där får vi följa Otto och hennes vänner i nya äventyr vilket jag ser fram emot att läsa!

Christina Viklund

 

Försvunnen

av Torsten Bengtsson

forsvunnen[1]

Adam flyr hemifrån för hans pappa har just slagit honom. Hans pappa dricker och då blir han elak och ger sig på Adam. När det är fotbollsmatch brukar Adams pappa ha med sig öl och stå och skrika vid fotbollsplanen.

För ett litet tag sedan fick Adams mormor komma in på ett demensboende, nu kan Adam rymma till hennes hus  – det står tomt. Adam har inga pengar och är hungrig så magen skriker, i två dagar gömmer han sig och går inte till skolan.

Han dyker inte heller upp  på bion som de har planerat att se ; Adams bästa vän Olle, Vera och Elsa, efter en rolig fest som Vera haft.

Polisen och hans kompisar letar efter Adam. Han är ju försvunnen! Vad har hänt? Är han oskadd? Kompisarna hittar honom till slut  och Adams pappa verkar faktiskt vilja få hjälp med sitt alkoholmissbruk.

Boken slutar med en spännande match mot IFK, där Adam får en avgörande chans.

 

 

 

 

 

Övergångarna

av Andreas Kundler och Lisa Linder

Detta är del ett i en serie som heter Landet Verdisia. Boken börjar med en begravning. Antons älskade morfar har precis dött i en bilolycka och nu är Anton helt förvirrad. Utanför toaletten stöter han ihop med en man som ser ut att vara i morfars ålder med gråsprängt hår och silverkäpp. Mannen säger till Anton att hans morfar hade många hemligheter och att han kanske inte var den man trodde eller vad säger du?

Övergångarna

Anton är ca 12 år gissar jag det framgår inte, och bor varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa. Mamma har en ny kille som heter Göran och har en son som heter Jacob. Anton är inte vidare förtjust i Jacob som verkar vara lite äldre än Anton. När han bor med pappa är mamma alltid orolig över att han inte ska få tillräckligt med mat, pappan jobbar mycket nämligen. Och när morfar levde så var han ofta hemma hos honom. Han hjälpte till med läxorna och verkade intresserad av allt Anton gjorde.

Några veckor efter begravningen får Anton ett brev där det står att Anton är välkommen hem till en S. Ehrencrona. Det står att jag är en god vän till din morfar och har något viktigt att berätta. Och det visar sig att allt det som morfar berättade om landet Verdisia är sant.

Det är nämligen dit en kommer när en dör. Och det finns så kallade övergångare som vandrar mellan världarna. Och morfar kanske inte dog i en bilolycka utan kanske var det någon som var ute efter honom. Denna bok kan kallas en urban fantasy med inslag av både nutid och fantasy. Det är roligt att de använder sig av verkliga adresser och platser som finns i Stockholm och att det är mobiler och internet.

Jag tyckte att den var riktigt spännande och rolig att läsa och det bästa: del två kommer ut i oktober! Kan rekommendera till alla som gillar spänning, fantasy och bara tycker om att läsa bra böcker.

Ulrika Tennberg